Temperatur
Temperatur mäts i grader Celcius. Noll grader definieras som smältpunkt för is och 100 grader är kokpunkt för vatten vid havsnivån. Man kan använda formeln F=C x1.8+32 om man vill omvandla mellan enheterna. Använd enhetsomvandlaren för noggrannare resultat.

Inom vädertjänsten använder man sig bara av den temperatur som uppmäts i skuggan. På SMHIs väderstationer är termometern placerad i en termometerbur på 1,5 meters höjd, där väggarna har spjälor som ger skugga och god ventilation. Buren är vitmålad för att solljuset ska reflekteras och inte värma upp buren.

På skolornas väderstationer placeras termometern oftast uppe på ett skoltak, i många fall med ett strålningsskydd. Men trots det kan temperaturen bli något för hög under soliga dagar. Jämför då med närmaste flygplats för att se om det skiljer mycket.

Nederbörd
För att mäta nederbörd kan man använda enkla instrument. Om du klickar på Experiment får du tips på instrument du kan göra själv! Där får du också råd om hur du kan mäta snödjup. Det är nämligen svårare att mäta nederbörd på vintern då det snöar, än vad det är på sommaren då nederbörden kommer i form av regn.

Nederbörden mäts i millimeter. Med 1 mm regn menas att det skulle bildas ett 1 mm tjockt vattenskikt på marken om inte vattnet togs upp av jorden eller rann bort. När det snöar måste snön först smältas innan den mäts. En tumregel är att 1 cm nysnö motsvarar 1 mm nederbörd i smält form.

De nederbördsmätare som ingår i skolornas väderstationer klarar inte av att mäta snö.Men det går att köpa till en värmare för att smälta den snö som fallit. Den är dock ganska dyr. När det blåser fångas dessutom inte all snö upp i mätaren, kanske bara 50-70 %. Vi mäter både den mängd regn som kommer och hur kraftigt regnet är. När der regnar kraftigt kommer det 4 mm/timme, en kraftig regnskur ger 10-50mm. Vid ymnigt snöfall växer snötäcket med mer än 4 cm per timme.

Fuktighet
Luft innehåller alltid större eller mindre mängd vatten i form av den osynliga gasen vattenånga. Den kommer från vatten- och snöytor, fuktig mark, växter etc. Hur mycket vattenånga som kan finnas i luften beror på temperaturen. Ju högre temperatur desto mer vattenånga. Maximal mängd vattenånga motsvarar 100% relativ fuktighet. Vet man den relativa fuktigheten och temperaturen kan man få fram daggpunkten, dvs den temp som luften måste kylas till för att bli mättad. Tillförs mer fuktighet kondenserar den och det kan bildas dimma, dagg eller rimfrost. När skillnaden mellan temperatur och daggpunkt är stor är det alltså torrt och när skillnaden är liten är relativa fuktigheten hög.

På Skolvädernätets Vädret nu-karta har vi ritat in temp/daggpunkt tillsammans. Använd enhetsomvandlaren för att se hur hög relativ fuktighet det är när du vet temp o daggpunkt.

Vind
Med vind menas vanligen luftens rörelse parallellt med marken. Ibland störs denna luftrörelse av vindkast och vindstötar. Då säger man att vinden är byig. Det som rapporteras som medelvind är oftast den genomsnittliga vinden under 10 minuter.

Vindriktningen, dvs den riktning varifrån vinden blåser, anger man i en 360 graders skala. Nord = 360 grader, Ost = 90 grader, syd = 180 grader och västvind kommer från 270 grader.

Vindhastighet mäter vi i meter per sekund. På många håll använder man andra enheter, använd enhetsomvandlaren om du t ex vill veta hur många km/tim som motsvarar 10 m/s.
Det finns tabeller för vad man kallar olika vindhastigheter till sjöss och på land, liksom det finns tabeller för hur det mycket kallare det känns på bar hud för olika vindhastigheter.

Vinden har också en kyleffekt, beroende på vindhastighet. Vindens kylhastighet

Vill du tillverka en enkel vindmätare, klicka på Experiment!

Lufttryck
Den luft som omger oss ger genom sin tyngd ett tryck. Storleken på detta tryck motsvarar tyngden av en pelare med 1 cm 2 yta som sträcker sig från jordytan upp genom hela atmosfären. Tryck mäts numera i måttenheten Pascal, innan använde man enheten millibar.

Det är inte lufttrycket i sig utan förändringen av det som är intressant. Meteorologer kollar hur mycket lufttrycket stigit eller fallit på tre timmar. Det kan nämligen ge tips om väderutvecklingen. Om trycket faller kraftigt, 2-3 hPa i timmen är det antagligen blåsigt väder som kommer med ett lågtryck. När det drar bort kan trycket stiga lika snabbt.

På kartorna under Vädret nu får du uppgift om tretimmarsförändringen. Studera dessa värden och dra dina slutsatser!